Jordgubbsdalen

Natur och kultur

Finnerödja som ibland kallas ”Jordgubbsdalen” är beläget i det stora skogsområdet Tiveden och i landskapet Västergötland, mellan de båda sjöarna Skagern och Unden. Tillhör Örebro län.

Bortsett från skogsbruket är området helt oexploaterat och man har mycket stora möjligheter att ströva och njuta i vacker natur och i sedan gammalt ansedd hälsosam luft.

Botaniskt sett påminner växtligheten ofta om nordligare breddgrader än det som är vanligt i Götaland. Djurlivet är rikligt. Älg och rådjur finns det gott om och rapporter om både varg och lo förekommer. De många vattendragen är ofta invaderade av bäver. Våtmarker och skogssjöar hyser många fågelarter och är ett av landets trantätaste områden.

Med bra kartor och råd från lokalbefolkningen kan turisten här göra fantastiska upptäcktsresor i härliga svampmarker och bärskogar.

Jordgubbar har gjort ortsnamnet känt långt utanför landets gränser. Två bröder, Gustaf och Gottfrid Johansson från Däldenäs, var 1910-talets pionjärer med sin jordgubbsodling. Denna jordbruksnäring spred sig snabbt och vid slutet av 1930-talet odlades det ”gubbar” på varenda gård och liten täppa. Detta var en betydande inkomstkälla för en trakt där större industrier saknades. David Eriksson, som föddes på gården Sandbäcken, började 1930 att odla, köpa upp och sälja bär över hela landet. Denna handel fortsatte i 40 år. Han fick namnet ”Jordgubbskungen”.

Finnerödja järnvägsstation ca 1870.

Finnerödja järnvägsstation ca 1870.

Skogsbärsförsäljningen har också haft stor betydelse för extra inkomster till hushållen. Ett flertal bäruppköpare och även ett rensningsverk förlängde säsongen för jordgubbshanteringens lokaler. Idag används namnet ”Finnerödja bär” som företagsnamn med huvudkontor i Olofström. De distribuerar jordgubbar från stora delar av landet.

Företagshistoria

Bygden har varit en utpräglad småbruksbygd. Många gårdar har inte varit helt bärkraftiga utan många har försörjt sig på sysslor utanför gården eller andra kompletterande sysselsättningar som skogsarbete, kolning och tjärframställning, järnvägsarbete, snickeriarbeten, sömnad, bärplockning m.m. Små företag, ofta enmans, har varit vanliga. De fanns bl.a. bryggeri, kvarnar, slakterier, taxirörelser, åkerier, smide, sågar, konditorier pensionat och ett flertal affärer.

Midsommarstången på hembygdsgården

Midsommarstången.

Modell från vykort taget i början på 1900-talet. Förmodligen symboliserar de fyra ringarna de fyra årstiderna.

 

Paradistorg

Paradistorg.

En gammal handels och marknadsplats som varit centrum i bygden. När järnvägen drogs genom bygden 1862 byggdes så småningom ett sk. stationssamhälle, men det dröjde ändå ca 100 år innan den sista att affären lades ner vid ”Torget”. Idag finns här Finngårdens värdshus.

 

Finnerödja kyrka

Invigdes 1763. Den är byggd i sandsten från orten. En del av inredningen finns kvar från en mindre träkyrka. Den var byggd ca 1625 och låg på samma plats. Akustiken i kyrkan är mycket god och en hel del musikkonserter anordnas. Sommartid är kyrkan öppen dagligen 9-15.

Högmässa firas varje söndag. Ibland kan den vara förlaggd till Tiveds kyrka. Församlingarna har gemensam präst.

 

Skagersholms herrgård

Uppfördes på 1640-talet av Conradt von Falkenberg.1672 anlades en hammarsmedja med två härdar för stångjärnstillverkning. Bruket utvecklades och blomstrade under 200 år. Huvudbygnaden byggdes om i Rokokostil 1751, och efter en mängd olika ägare köptes gården 1873 av AB Gullspång-Bofors. !892 hade Alfred Nobel aktiemajoritet i företaget och blev ägare till Skagersholm. Vid östra sjöstranden genomförde han 1894 sin första provsprängning med det s.k. ”Nobelkrutet”. 1936 Donerades gården till Kooperativa förbundet som drev lantbruket fram till 1990. Gården är nu i åter i ägo hos ättlingar till Conradt von Falkenberg.

 

Ramsnäs gård

Ligger mycket vackert på en udde vid sjön Undens norra strand. En gammal fornborg finns på ägorna och vittnar om tidigt ursprung. Gården omtalas på 1540-talet och har varit en sk. Kungsgård i Constantia Eriksdotters ägo. Även Drottning Kristina vistades tidvis här. Idag bedrivs hästavel på egendomen precis som på 1700-talet, då gården kallades säteri. På Ramsnäs bodde även en beriden soldat då gården var ett sk. Rusthåll.


Powered by http://wordpress.org/ and http://www.hqpremiumthemes.com/